Ungarna gillade serier - de vuxna varnade för dem.
     Vi letade ständigt efter seriesidorna i alla tidningar. Det vimlade inte precis av serier. Allvarliga dagstidningar hade bara några få seriestrips. Kvällstidningarna var litet mer generösa. Hela serietidningar fanns knappt alls. Det var i veckotidningarna man kunde hitta serier. Somliga i färg. Några av den tidens seriefigurer har försvunnit helt.
     Men flera har levt vidare och är hur pigga som helst. Nu har många av seriernas superhjältar blivit filmhjältar i storfilmer. En av dom äldsta rymdfararna, Blixt Gordon, blev film redan före andra värlskriget. Före honom klev apornas son, Tarzan, ut från boken till filmens och till serierutans värld.

Flickor i seriernas värld


     Flickor och vuxna kvinnor hade för det mesta ganska tråkiga roller i serierna. Den ordentliga barntidningen Lyckoslanten hade trots allt två roliga tjejer: Spara och Slösa. Alla flickor hade roligt åt dom två olika karaktärerna. Sparas präktighet uppfattades inte alltid sympatiskt. Slösas svaghet för godis och snygga kläder kunde däremot göra det. Det var kanske inte riktigt meningen.
     Tina hette en serie i Allers som kom från USA. Hon hade litet av Slösas karaktär och serien blev populär bland svenska flickor. Också från USA kom Peggy Lett. Den handlade om en mera vuxen ung dam och hennes tillvaro. Hon konkurrerades ut i vår smak av Brenda Star Stjärnreporter. Brenda var ännu vuxnare. Man kunde frossa både i hennes äventyr och hennes rika garderob.

Modiga män och roliga gubbar


     De flesta serierna hade män i huvudrollerna. Rymdfarare och upptäcktsresande råkade in i farliga situationer. Men dom kom alltid levande ut ur dom. Att det handlade om modiga mäns bravader är kanske orsaken till att flera pojkar än flickor läste de serierna.

     En långlivad serie om en soldat är 91:an Karlsson. Trots att kriget härjade runt Sveriges gränser kunde den vänlige ramla runt i ganska fredliga bravader. En svensk originalserie av Rudolf Pettersson. Han förekom i Levande Livet.



     Familjer och deras vardagliga problem blev allt vanligare i flera tidningar. Gyllenbom liksom Knoll och Tott kunde man hitta i Hemmets Journal. Den tidningen hade ovanligt många serier.
     Där förekom också Blondie, hemmafru till den smörgåsätande Dagobert. De kom som de flesta serier från USA.
     Tidningarna besvärade sej inte alltid med att upplysa läsaren om vem som hade skapat serierna. Först när det upptäcktes att serier faktiskt blev lästa och omtyckta även av de vuxna kunde det stå en liten rad om vem som gjort den.
     Men de flesta tecknarna förblev helt anonyma. Skaparen av den fantasifulla och detaljrikt tecknade Nalle och Lisa i Sagolandet hörde till dem.

     I Vecko-Revyn förekom en annan serie där handlingen utspelar sej i en sagans värld; Tusen och en natt. Den var märkligt nog en svensk originalserie, tecknad av signaturen Bovil.